... ibland mår man som man förtjänar fast jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna att må så här...

Skulle åkt till Kimstad idag men så blev det inte.Tråkigt men sant men planerna är att vi ska ses på fredag och det är ju inte århundrande dit. Jag har mått så pyton och gör fortfarande. Sovit mest av dagen, pysslat lite med djuren annars har det varit alldeles stilltje.

För en stund sedan kom Tessan in med en present från henne och Kicki. En gullig handmålad tavla med en gris som sticker ut med ett äppple i munnen. Va glad jag blev och på kortet stog det: För att vi tycker om dej... Precis vad jag kunde behöva en dag som denna.

Lämnade Ankan och Maräng i går hos Nina så nu är det bara Nasse hemma. Jag är så rädd att han ska känna sej ensam  nu när det bara är han, men han äter, leker, går på lådan och sover. Fast jag tycker han sover så mycket och tänker då att han är uttråkad men han är ju å andra sidan bara 8 veckor. Det är tomt utan tjejerna och sentimental som jag är tjöt jag när jag lämnade dom. 

Ikväll är Leffan och hans bror hos pappa Uno på anhörigkväll med gröt och skinkmacka. Kul att dom umgås lite, jag valde att inte följa med. Det blev så tokigt med Marianne så jag har lovat mej själv att inte lägga mej i en gång till. Behöver dom min hjälp får dom be om den. Mest syftar jag på att dom just nu håller på att sälja Unos lägenhet och hade det varit "normalt" hade jag gladeligen hjälpt till men nu är det som det. Jag ångrar INTE hur det blev med mamma Marianne, hon betydde så mycket för mej, vi hade ett speciellt band och jag gjorde det jag kunde för henne.

Nu ska jag häva mej i soffan...glo lite på kanalena.

Tack Tessan och Kicki !