Jossan och jag hade sen en tid tillbaka bestämmt att åka till Aneby och hälsa på Leona och de andra. Givetvis valde vi igår när snön bara vräkte ner när vi kom ut på motorvägen... Men vi hade ju ingen bråska så vi tog det lungt och kom både dit och hem med livet i behåll.

Det är så himla enkelt att umgås med Jossan, kan väl erkänna att jag var lite pirrig över att vi skulle umgås en hel dag men det var SÅ himla trevligt. Hoppas jag att vi kommer göra många gånger...

Lite mer bildbevis från dagen...

Min Lilla Skrutprinsessa, jag vet att man alltid brukar säga så om sina egna men hon är absolut den finaste lilla sessa jag någonsin sett. Och hon luktar så gott och är så skön att hålla i.

Dom två översta bilderna har jag snott från Jossans blogg, jag fick inte ett enda kort på Jossan på min kamera. Fats nu ljuger jag, jag tog ett på henne och en stor tjock mumunmamma men det försvann konstigt snabbt från min kamera.

Den söta lilla rosa västen har Leona får  av sina syskon, hon såg ut som en liten primadonna i den. Så fin !

Nu kommer ett kort som jag antagligen INTE får sätta ut men jag tyckte att det var så asläckert !

Kornelia hade färgat håret rosa !!

Inte bara lite rosa utan väldigt rosa. Den färgen skulle jag oxå vilja ha men jag är rädd att jag får sparken från kommune då... Fast då skulle folk få något MER att pratat om för det hör man ju att mina percingar har fått folk att ha ett samtalsämne.

Men jag tycker rosa hår var verkligen superläckert... så varför inte !

Lasse hade bakat Lussekatter men jaghade med semlor så vi orkade inte med både ock... Lasse kommenterade detta lite surt så när jag bad att få smaka en bit blev det blankt NEJ och han stoppade hela lussebullen i truten...

Jobbigt att svälja...

På eftermiddagen åkte vi in en sväng till Eksjö, släppte ut Max en sväng och letade sen reda på Pejje som var ute och röjde Eksjös gator fria från snö. Vi åt en pizza ihop på Via Vinetto det var den enda tid han hann lägga på oss. Men jag var glad att få umgås en stund med honom i alla fall. Är så glad i mitt hjärta för hans skull, det ser ut som han har fått ordning på sitt liv. Och det kändes när jag var nära honom. Har kännt att något inte varit ok dom sista gånger vi träffats.

På väg tillbaka plockade vi Kornelia som skulle hem till Linköping. Det var väl lite bättre väglag på vägen hem men man får koncentrera sej på ett annat sätt när det är snö.

Idag mår jag piss ! Ska inte gå in på det här och nu men magen är inte ok...

Men det är fredag och ledig helg så vi får väl hoppas att det lägger sej...

Ha en skön helg allesmammans... Herrå !

Haft ett litet blogguppehåll men nu är jag tillbaka...

Det nya året rivstartade för min del med både det ena och det andra men det är bra, då vet man att man lever.

Två små tomtenissar kom på besök under julhelgen, dom är kvar men utan mössor...

Fina va ? Chicago var så rolig han  fann sej i att ha mössan på sej.

Ett par veckor innan jul kom min prinsessa Leona på en snabbvisit. Dom hade varit på ett läkarbesök här i Linköping med hennes lilla öra. Besöket var det inget bevänt med men faster blev glad att få pussa på dom tjocka goa kinderna en stund.

Leffan lånade henne en stund oxå i den fina lilla kanindräkten.

Hon luktar SÅÅÅÅÅÅÅ gott och till min stora förtjusning har hon ärvt sin fasters ALLA dubbelhakor... Ha, ha, ha !

Nasse hittade sin plats direkt när dom kom... Leonas bilbarnstol...

Sen hade jag min andra lilla familj på lite tomtegröt och mys... Min, eller rättare sagt VÅRAN, bonusflicka Jossan med Ante...

Mamma Stina och Arne...  

Så blev det julafton och då var vi hos Pejje och firade en underbar julafton i riktig topmtebostil.

Allt var lagom och avslappnat och bara trevligt.

Pejje förbereder julmaten och kolla vem som hjälper till ??? Ovanligt va ?

Leffan hjälper till.

Efter maten blev det Kalle Anka och allas ögonlock trillade lite hit och dit.

Sen lekte vi "Barnen från Frostmofjällen", gick och släppte in hästarna i värsta snöyrvädret med det var skönt för både hundarna och våra trinda magar...

Det smakade bra med kaffe framför öppna brasan och Karl Bertil Jonsson lite senare. För mej känns det inte som riktig jul förrän jag fått se Karl Bertil Jonsson. En tradition jag har som minne efter mamma.

Lilla Max försöker komma med i gemensakapen men Svennis är inte snäll utan leker Herre på Täppan. Max skulle ju kunnat bara ta Svennis som ett kick...

Zenta spelade Allan, han som alltid har sån respekt för nya människor och helst grabbar men han vätrade sej i soffan bland grabbarna.

Nu ska jag jobba...

God fortsättning !

Herrå !