Tessan ringde in i tisdags och var precis förtvivlad. Hennes ena knä ville inte hänga med, så jag tog Acke och Primo på en promenad, fick en kopp kaffe och sen körde jag upp henne till akuten. När hon var färdig hämtade jag henne och vi tog ännu en kopp kaffe. Så igår kom hon med dom här fina blommorna och ett gulligt kort. JAG ÄLSKAR TULPANER !

Så Tackk Tessan själv...

Undra varför man aldrig upphör att bli förvånad på andra människor. Ja, det är ju inte så att jag går omkring och tror att jag är felfri och perfekt men jag försöker ialla fall respektera att andra inte tänker och känner som jag. Försöker känna in hur människor mår och ibland putta mina egna känslor åt sidan för att den jag pratar med kanske mår sämre än jag.

Igår hade jag en riktig pissdag, om man nu får uttrycka sej så... fick ett samtal av en person som jag verkligen hade hoppats på skulle förstå hur man kan känna sej ibland. Hade jag bara tänkt lite längre skulle jag inte svarat men nu är det som det blev... Jag fick först frågan om jag mådde dåligt p g a att jag utifall hade festat dagen innan.

?????????

Hade precis berättat att jag varit hemma i Eksjö dan innan... och till saken hör så dricker jag inte om jag mår dåligt, då hoppar jag det...

Sen när samtalet inte blev som personen kanske hoppats på tycke denna att jag skulle gå och lägga mej och vila !!! Tack för rådet !

Och tack för stödet !

Hade bara för en kort stund behövt att någon lyssnade och allra helst någon som verkligen vet vad ångest handlar om...

Usch an säger jag bara så jäkla besviken man kan bli...

Skit i det nu... tur man har fler vänner som tar sej tid att lyssna.

Idag har målarkludden Sterneling varit i gasen...

Jag målade ju om köket här i höstat, på vissa ställen blev det sprickor så träet syntes. Det har jag fyllt i idag, sen har jag målat om lite abdra grejer...

... ljusfatet, krukan och ljuslyktan i samma antikvita som jag målade om saker i köket med. Det bli så frächt med vitt. Men det räckte inte med det...

Köpte för ett par år sen genom partylight det här höstlöv settet. Nu är det som synes inte höstfärger längre utan... Ja, antikvitt...

Leffan tyckte nog inte att jag skulle målat dom men jag var trött på dom och kantstötta var dom oxå så nu syns det inte på samma vis.

I går fick jag ett sms av Micke. Dom är i Norge. Hans krev att dom hittat en lagottokille på 12 veckor till oss. En vit med oranga öron !!!

Vill Ha !

Men efter förnuft resonemang med Leffan. för om Ankan hade fått bestämma hade han kommit hem hit i morron... men förnuftigt nog blev det inte så nu.

Och med tanke på att jag ska opereras nu i vår så var det bäst så här. Men nu berättade Carina för en stund sen, att på Norrköpingsutställningen i augusti eller september kan det vara så att det slinker med en liten vit lagottopuppis    och då kan jag inte säga nej.

Nu ska jag kolla på "Fångarna på fortet" och prassla lite med godispåsen... för imorron har jag visioner, IGEN att börja mitt nya liv och det väl då fan om jag inte ska i alla fall få ett bättre resultat denna gången.

Jag känner mej taggad idag !

Ha en fortsatt trevlig helg och tänk på att ett leende betyder så mycket. Herrå !